Det finns en liten stad.
Med små inneboende.
Utan växter, utan blad.
Med stort misstroende.
Ingen klagan, ingen gråt
Uteblivna känslor.
Ingen glädje, ingen låt.
Varken fattigdom eller glamour.
Alla lika, men inte alls.
Bortlagd personlighet.
Som en sorglig liten vals.
Med stor osäkerhet.
Alla tänkte, ingen sa.
De som skrek blev norm.
Nu blundar alla för bra.
Stöpta i samma form.
2015-08-09
